Jag överlevde

Jag kan i dag meddela att jag överlevde en av mina största farhågor.
Att delta i en "springtävling" utan att spåra ur och kräkas.
 
Som jag skrev i ett tidigare inlägg älskar jag att vinna och gör det mer än gärna.
Jag har jobbat med mig själv och kom fram till att jag skulle gå 5 km. Det gjorde jag och det är jag glad för.
Visst jag sprang en del av sträckan men det var ren bonus för mig.
 
Nu vet jag att man kan vara med i en sådan tävling utan att man måste vinna. Det satt långt inne för att kunna erkänna det men jag hade riktigt kul. Jag var fullt fokuserad och powerwalkade i mitt eget tempo. Det var skönt att komma i mål och känna att jag hade nått mitt mål. Jag klarade tiden jag ville och jag var glad att tävlingsdjävulen inte tog över.
 
Efteråt hade vi en mysig picknick i det gröna, jag och kollegorna.
Vi hade otroligt tur med vädret och solen sken hela tiden. Ännu en sak avklarad som jag aldrig trodde att jag skulle klara av. Jag har kämpat mycket med min vinnarskalle och äntligen kanske jag har kommit i fas med den.
 
Hoppas kan man alltid göra.
 
 

Kommentera här: