Roadtrip till södra Sverige

Vi var uppe innan tuppen och barnen var skeptiska.
- Måste vi gå upp så tidigt?
Vi ville inte sitta i bilen hela dagen och ville komma iväg.
 
Med tunga jäspar och trötta ögon satte vi oss i bilen.
Jag som skulle köra var inte speciellt trött. Matsäcken var packad och vi såg fram emot en härlig roadtrip.
Vi kom ända till Södertälje innan barnen blev hungriga.
Kanske hade vi tänkt åka en bit till innan det blev dags för frukost men de kunde inte vänta.
 
Stannade och tog fram smörgåsar, yoghurt och kaffe.
Sen bar det vidare i jakten på en härlig rastplats.
Vägen var måttligt trafikerad och vi klarade till och med av en broöppning i Söderköping innan vi kunde fara vidare.
 
 
Billekar, wifi och ett glatt humör.
Perfekt för en lång bilresa.
 
När vi kom till Valdemarsvik tog hungern över.
Den rastplatsen fick duga.
Vinden var inte rolig men det kvittade.
Magen kurrade och matsäcken hägrade.
 
 
Kaffe, smörgåsar, köttbullar och potatissallad.
Allt smakar oerhört gott när man sitter utomhus.
 
Efter ytterligare några timmar i bilen kom vi fram till Påryd. En liten by i södra Sverige som jag aldrig tidigare har hört talas om. Med sina 600 invånare så kanske det inte är speciellt konstigt.
Anledningen till att vi hamnade just där är enkel.
Svärmor bor där annars tror jag att det är ett ställe man bara passerar. 
 
   
 
Där fick vi några sköna dagar i lugnet innan vi åkte vidare till västkusten.
 
 

Trångt men hjärtligt

Att man inte får sova ordentligt som förälder är sedan länge känt.
Jag trodde däremot att jag hade passerat det stadiet.
Ingen av dem är sjuk och vanligtvis är det inte speciellt intressant.
 
Att vår sjuåring smyger in på natten och lägger sig mellan oss är inget konstigt.
Det händer då och då.
Men trettonåringen har inget intresse alls av att sova där.
 
I natt har vi trängts och som tur var låg sjuåringen i en säng i samma rum.
Hon nöjde sig med att hålla handen.
 
När vi gick och la oss i går regnade det och för mig var det sövande. Höll precis på att somna när jag såg en blixt på himlen och efter en stund kom knallen. Det dånade högt och regnet tilltog.
Då kom hon med kudden under armen.
Vad skulle vi göra?
 
Självklart fick hon sova mellan oss och det var trångt det lovar jag.
Sängen är 160 cm bred och visst fick vi plats men jag sov inte speciellt mycket.
Även om hon inte är speciellt stor så låg hon inte still.
Ena stunden låg hos tätt intill mig, andra stunden ryckte hon av mig täcket och när jag vaknade en stund senare låg hon klistrad på ryggen på sin pappa.
 
Även om vi visste att det skulle bli dåligt med sömn hade vi inte mage att säga att hon skulle sova själv.
Samtidigt som det var mysigt att hela familjen var samlad var det varmt och trångt.
Jag var också rädd för åskan när jag var liten och det är helt förståeligt. 
 
Ikväll hoppas jag att Tor håller sig borta så vi får sova bättre.
 
 
 
 
 
 

170 mil på en vecka

Det blev en massa åkande men kul har vi haft.
Tröttheten tar över men jag ångrar inget.
Nu slappnar vi av i lugna Värmland.
 
Norrköping, Påryd, Kalmar, Färjestaden, Ottenby, Ullared, Mölndal och åter till Stockholm.
Det var början av vår första semestervecka.
 
Ölands södra udde, Kalmar slott, Gekås i Ullared och Liseberg.
 
När vi satte oss i bilen i söndags var benen möra och 46 mil i bilen väntade oss.
Barnen tog det med ro och jag trodde att klagandet skulle överta men det gick bra.
Kanske tack vare att mobilsurfen räckte till.
 
På vägen hem stannade vi till i Gränna för att fika och se när de tillverkade polkagrisar.
 
 
När vi landade hemma var det bara att packa upp, tvätta och packa igen.
I tisdags åkte vi 28 mil till Värmland och där har vi tagit det lugnt och umgåtts med familjen.
Ätit god mat och njutit av solen mellan regnskurarna.
 
Mer om de olika stoppen kommer senare.
 
Men vi klagar inte trots att det blev många timmar i bilen.
Vi har fått vara tillsammans och gjort massor med roliga saker.
 
Nu återstår resten av semestern men den kommer vi njuta av i ett lugnare tempo.