Eterlängtade små älsklingar

 
Det har nu snart gått en och en halv vecka.
Jag vet att de har och har haft det toppen men nu längtar jag.
Längtar efter deras kramar och närvaro.
 
Efter att ha varit barnfria ett tag längtar jag tills de kommer hem.
I dag är det dags.
Barnen har varit hos mina föräldrar i Värmland och haft det härligt.
Sommarlov med världens bästa morföräldrar.
Det kan inte bli bättre.
 
Pratade i telefon med Alicia och jag lovar att hon var pratsjuk.
Efter en timme var jag tvungen att avbryta henne.
Under den timmen fick jag veta mycket. Hur många hon har "dagar" med på Snapchat, vad hon handlat när hon varit i Värmland, vad de har ätit, hur många följare hon har på Instagram, vilka hon själv följer på Instagram, att alla killar är töntiga och mycket mycket mer.
 
Kände mig helt vimmelkantig när samtalet var slut. Men jag kunde inte sluta le.
Det är så härligt att höra hennes glädje. Den sura och tvära tonåringen som sprudlar av glädje.
Hon har mått bra av luften i Värmland.
Att kunna bara vara utan en massa krav.
Ta cykeln till sjön och kasta sig i det kalla vattnet.
Ligga i sängen länge och bara känna lugnet.
 
Men i kväll ska jag mysa med dem båda.
Längtar efter deras värmande kramar.
Det har varit enormt tyst och tomt hemma. Samtidigt som det har varit skönt att kunna rå om sig själv och varandra så är de en del av mig och NU vill jag att de ska komma hem.
 
 
 

Kommentera här: