Massor med kramar och pussar

Pussar, kramar och ett plåster på ryggen.
Värme, kärlek och separationsångest.
 
I går kom de äntligen hem mina små älsklingar.
Det blev massor med kramar och pussar.
Saknaden har varit stor men det är något visst att komma hem igen efter att ha varit borta ett tag.
Det ligger en stor sanning i "borta bra men hemma bäst".
 
Tur är väl det.
Tänk om man hatade sitt hem och aldrig ville åka tillbaka dit.
Det vore fruktansvärt.
Hemma är alltid hemma.
 
Alicia spenderade en hel del tid i sitt rum och på studsmattan annars var de runt oss hela tiden.
När jag skulle gå och handla fick Olivia panik och trodde att jag skulle försvinna.
Mammas lilla gos.
- Mamma du får inte försvinna.
 
När vi sedan berättade att vi i dag och i morgon skulle jobba blev hon ledsen igen.
Men att vi sedan skulle vara tillsammans flera veckor i sträck uppvägde det.
 
När det väl blev dags att sova fick jag finna mig i att ha ett plåster på ryggen, en fot i svanken och en fladdrig blond kalufs i näsan. Vad ska man säga?
Man måste helt enkelt ta det på rätt sätt. Hon hade så klart saknat mamma och pappa.
Ikväll ska hon definitivt sova i sin säng.
Ska bli kul att se hur det går.
 
 
 

Kommentera här: