Sommarlov på gott och ont

 Det underbara sommarlovet är här och det innebär sovmorgon och slappa i sängen hela dagen.
Umgås med kompisar hela tiden, skrubbsår, sena kvällar och massor med glass.
Men för oss föräldrar är det inte alls lika njutbart.
 
 Sommarlovet har varat i två veckor och visst är det skönt.
Inga läxor, inga tider att passa och en massa frihet att göra vad man vill.
Men detta betyder inte att man kan springa ute hela nätterna.
I alla fall inte i vår familj.
 
Vi vuxna jobbar fortfarande och har ingen möjlighet att sitta upp hela nätterna för att vänta på att dottern ska komma hem.
Vi har sagt en tid och jag måste säga att hon sköter den oftast utan problem.
Nu kanske vi är kinkiga men jag vill inte att hon ska vara ute på nätterna och jag kan inte slappna av och gå för att sova innan hon kommer hem.
Hon fyller 13 år i juli och är fortfarande inte VUXEN.
 
 
Det räcker med att vi vuxna går och lägger oss före dottern och ibland kan det vara ett väldans spring.
Mitt i natten kan man vakna av att duschen strilar.
Men vi får vara med om mycket som föräldrar och någonstans blir vi ALLTID en erfarenhet rikare.
Smällande i dörrar
Humörsvängningar
Att få höra "hur gamla är ni egentligen?"
Att skicka flertalet sms utan att få svar
Ringa otaliga samtal men alltid komma till telefonsvararen
När man frågar om de är sura får man alltid samma svar. "Nej, jag är bara trött"
 
 
Hur trött kan man vara?
Jo, är man tonåring kan man vara trött mest hela tiden eller så är det en bra sak att skylla på.
En bra ursäkt för att kunna ligga i sängen och titta på YouTube hela dagarna.
Jag var säkert likadan, det är bara skärmen som har ändrat storlek och innehåll.
 
Men jag kan inget annat än att le. Det finns en viss charm i detta också även om hon kan driva mig till vansinne ibland. Till exempel som igår.
När klockan var 23.15 hade hon ännu inte kommit hem.
Vi ringde, skickade sms och ringde igen.
Inget svar!
Till slut svarade hon och hon hade ingen aning om vad klockan var.
Hon fattade ganska snabbt att det var dags att gå hem men då kom nästa problem.
Hon ville inte gå hem själv för att det var mörkt ute.
 
 
Men varför är man ute så länge om man inte vågar gå hem när det är mörkt?
För att man som tonåring inte tänker överhuvudtaget.
Impulsiviteten är stor och man tappar tid och rum.
Men det är bara att vänja sig. Som tur är litar vi på henne och vanligtvis sköter hon sig.
Att vara tonårsförälder på sommarlovet är inte alltid lätt.
Det kan lätt ta på krafterna och det blir ofta sena kvällar även för oss föräldrar.
Jag använder en sliten fras i sammanhanget.
"Jag är trött"
 
Men när barnen föddes skrev vi på ett osynligt kontrakt som säger att vi ska finnas där.
Lite som ett äktenskap.
I nöd och lust. I tårar och skratt.
Vi har ett ansvar och det varar länge.
Även om man ibland vill bryta kontraktet bara för att få slappna av så är det livslångt och GÅR inte att bryta.
 
Jag tror att det är bättre att förbereda sig på att det kan bli värre och det kan absolut bli bättre.
För ibland är det riktigt roligt att ha en blivande tonåring i familjen.
En tonåring med världens knäppaste humor som kan få mig att skratta.
Som säger att hon älskar mig och ger de bästa kramarna i hela världen.
Jag skulle inte vilja vara utan det för bara en sekund.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: