Det svåraste är framför mig

När en sak är avklarad kommer nästa fas.
I bland kan den vara svårare och kräva mer.
Men jag är säker på att det ska gå bra.
 
Det har inte varit lätt och vägen tillbaka har varit tuff. Men det svåraste är kvar.
Det kommer en tid efteråt och då gäller det att vara redo. Redo för nya utmaningar och försöka använda de hjälpmedel man har fått under tiden.
 
Fördelen är att utmattningen har gjort mig starkare.
Att hamna i en livskris som denna har gjort att jag ser saker på ett annorlunda sätt.
Mindre ältande, mer återhämtning och leva i nuet.
I många situationer kan jag tänka på vad som är det värsta som kan hända om jag inte gör vissa saker, kommer för sent eller andra banala saker som egentligen inte spelar någon roll.
 
Jag har kommit på vad det viktigaste är i livet och det känns skönt.
Vet vad jag behöver och vill. Familjen går först och jag har slutat bry mig om vad alla andra tycker och tänker om mig. Jag är den jag är och kan inte göra så mycket för att ändra på det. Vill heller inte göra det.
 
Nu kliver jag ur en sjukskrivning.
In i verkligheten och jag känner mig redo även om jag vet att det kan bli tufft.
I många lägen får jag tänka efter före och inte bara rusa in i allt.
Jag har ett enormt driv och jag vet att det kommer gå bra.
Även om det svåraste är framför mig.
Men vad är det som säger att svårt är tråkigt?
 
Jag tar det som en utmaning och är HELT säker på att det går bra.
Har världens bästa familj bakom mig och de är det viktigaste i mitt liv.
Älskar er alla oerhört mycket.
Seglar nu vidare genom livet och jag vet att min tid kommer.
En tid när saker börjar gå min väg.
Längtar!!
 
 
 
 

Kommentera här: