Dags att stanna upp och fundera

Varför slösa bort livet på saker som får en att må dåligt?
 
Livet är för kort för att må dåligt. Dagarna rinner i väg och känns meningslösa. Ska det verkligen vara så?
 
Jag tror att alla någon gång i bland behöver dra i handbromsen och ta sig en rejäl funderare.
Just dit har jag kommit nu.
 
Bromsspåren är tydliga och jag har många funderingar. Men jag har även kommit fram till mycket.
Jag har sedan en lång tid tillbaka befunnit mig på ett ställe där det är allt annat än positivt.
Folk skriker på varandra, ingen vill veta av problemen och alla stoppar huvudet i marken och tror att allt bara ska lösa sig. Ingen vill ta sitt ansvar och vi som är där blir lidande.
 
Jag orkar inte mer. Detta ställe har gjort mig till en bitter människa med ständig huvudvärk och ångest.
Inte riktigt den männsikan jag vill vara. Långt i från den jag egentligen är.
Jag vill vara så långt borta därifrån jag bara kan.
 
Jag måste tänka på mig själv och hur jag mår. Inte ta skiten och sitta där. Det är inte värt det.
Jag vill komma tillbaka till den glada och positiva människan jag en gång har varit.
Hon är driven och får saker gjorda. Hon brinner för sina drömmar och älskar utmaningar.
Jag vill ha henne tillbaka !!!!
 
Men jag är lyckligt lottad. Jag har en familj som hjälper mig. De stöttar mig i rätt riktning och jag vore ingenting utan dem. Men jag har känt att min hälsa även påverkar dem och det är inte bra.
Nu får det vara nog. Jag ska ta hand om mig själv och min familj. Jag ska se till att jag får må bra och njuta av livet. Jag vill inte sitta här och tycka att ALLT suger.
Livet är för kort för att lida. Livet ska man njuta av och skratta.
Jag har tagit steget mot det positiva.
Önska mig lycka till, jag kommer att behöva det.
 
 
 

Nyårslöften är inget för mig

Så här i början på året möts vi av tips i alla tidningar på hur vi ska gå ner i vikt, bästa träningsformen och hur man håller sina nyårslöften.
Gymmen överfylls med människor som har proppat i sig godis och julmat. Nu ska det satsas på Beach 2017.
 
Men jag har valt att ignorera dessa helt och hållet.
Jag har genom åren haft många nyårslöften men jag tror inte att jag har hållt något av dem.
Lika bra att strunta i dem då tycker jag.
 
Jag avlägger inga löften som jag inte kommer att hålla och på så sätt slipper jag dåligt samvete.
Jag har i stället valt att sätta upp mål för året och jag tycker att det blir så mycket roligare då.
Men det finns vissa mål som jag helt hoppar över.
Att jag ska gå ner ett visst antal kilon innan sommaren skippar jag helt och hållet.
Jag väljer i stället att sätta upp mål på att äta bra mat och röra på mig.
Jag tror att det fungerar bättre i långa loppet.
 
Jag sätter i stället mål som är rimliga.
 
Jag är inte klar med alla mål för 2017 och frågan är om jag någonsin blir det. Men vissa är klara och nedskrivna.
Jag får återkomma vid ett senare tillfälle med mina mål för 2017.
Men många av mina mål innefattar att ge mig själv mera tid att göra det jag vill.
Utforska mina stora intressen och bli bättre på dem.
Kanske kan de en dag leda mig någonstans.
 
Någon som har missat vilka mina stora intressen är?
Här kommer de i alla fall.
Fotografering och att skriva.
Båda dessa låter min fantasi flöda och det älskar jag.
 
Har ni några mål eller nyårslöften detta år?
Vore kul att ta del av dem.
 
 
 
 

Dofter och barndomsminnen

Vissa dofter glömmer man aldrig. Man blundar och helt plötsligt är man någon annanstans.
 
När jag känner doften av smultron så tänker jag på sommar. När det luktar vanilj tänker jag på glass. Men det finns en doft som ger mig minnen långt tillbaka i tiden. Ända tillbaka till barndommen och minnet sitter kvar och jag antar att det kommer att göra det så länge jag lever. Men det är så fantastiskt att få känna den känslan. Jag kan se bilderna framför mig och jag känner än i dag hur kallt det kunde vara.
 
En kall vinterdag på Hammarvallen i Nykroppa. Isen var nyspolad och bandymatchen var i full gång. Min familj var där och kollade på pappa när han spelade match. Han var målvakt och publiksiffran var hög.
Det var svinkallt och vi var påpälsade. Luften var frisk och solen sken.
Vi barn sprang runt och lekte med varandra och såg nog inte så mycket av bandymatchen.
 
- Mamma jag fryser kan vi gå hem snart?
 
Självklart skulle vi inte gå hem. Vi skulle stanna kvar hela matchen men vi fick gärna gå till caféet och köpa lite värmande dryck.
 
Vi kom in i huset där caféet var och doften kom emot oss. Den söta och kryddiga doften. Oftast förknippas doften med jul och visst kan den göra det för mig óckså men jag förknippar den mer med en bandymatch.
Vi köpte den söta "saftglöggen" och gick tillbaka ut i kylan. Vi klarade av resten av matchen och om det berodde på sockerchocken eller något annat det har jag ingen aning om.
 
Jag älskar fortfarande doften av Glögg även om jag i dag föredrar vinglöggen som inte är lika söt. Skållade och skalad mandel och gärna en pepparkaka med brieost. Glöggdrickandet har förändrats genom åren men doften och minnena förblir alltid de samma.
 
Vinter, minusgrader, kalla händer, is, bandy och massor med glädje.