Härlig kväll med bästa sällskapet

Tänk att en vardagkväll kan förgylla tillvaron.
God mat, trevligt sällskap och en sprakande show.
Tack Danny och Ann-Charlotte för bästa kvällen på länge.
 
 
Det är inte varje torsdag man går ut och roar sig men det var helt värt det att vara trött på fredagen.
Vi var redo för en helkväll och blev inte besvikna.
 
Asieninspirerad mat som var annorlunda men smakrik.
Vi åt Thailändsk räkboll med diverse tillbehör, brässerade shortribs med teriyakiglace.
En hel bräda med roliga tillbehör.
Trots att det var torsdag unnade vi oss några glas vin.
   
 
Båda vara vi laddade för mängder med musik och när showen drog i gång var det redan från början fullt ös.
Det var en underhållande show med skön dans och sång.
Danny Saucedo levererade både personliga anekdoter om misslyckanden och alla sina hitlåtar.
 
 
Vi sjöng med och mot slutet exploderade lokalen av confetti och allsång.
Bästa torsdagen på länge.
Att få dela sitt "NU" med honom och alla andra var helt enkelt grymt.
 
 
 
 

När en liten sak förstör hela planeringen

Du vet den där perfekta morgonen.
Klockan ringer, du är pigg trots att det är tidigt.
Det är tyst så när som på en sak och det ställer till hela din morgon.
 
Torsdag och full fart mot helgen.
Klockan ringde och efter en stund vaknade jag till.
Piggare än vanligt och redo för en ny dag.
Ser fram emot galej i kväll.
 
Tänkte börja dagen med att dusch men när jag vaknade till hörde jag att någon hade hunnit före mig.
Låg kvar i sängen en stund men klockan gick.
Till slut gick jag upp och frågade om det var min tur snart.
- Jag ska bara skölja ur schampot.
Ytterligare en kvart passerade och själv funderade jag på om jag skulle hinna.
 
Skulle även föna håret och det tar sin lilla tid.
- Blir du aldrig färdig, sa jag.
- Ta det lugnt. Jag har inte duschat så länge, sa Alicia.
I det här läget skulle mina föräldrar säga att hon är lik någon men jag har ingen aning om vem det kan vara.
 
Efter 45 minuters dusch var det äntligen min tur.
Hela badrummet var blött och jag fick hasa mig fram för att inte halka omkull.
Någonstans där sprack mitt tidsschema.
 
Det fick bli en kort dusch och snabbfönat hår innan det var dags att slänga på sig kläderna och ila i väg.
Älskar att bo med en tonåring.
Nog för att jag kan duscha länge men 45 minuter är i det längsta laget.
Men det tyckte inte hon.
 
Det kanske finns mycket att filosofera på som trettonåring.
Själv kommer jag inte ihåg men för min del får hon gärna göra det utanför duschen. Speciellt på morgonen när vi andra vill använda duschen.
Så snabbt en lugn och skön morgon kan förvandlas till något helt annat.
 
Kan förtydliga att jag hann i tid jag också även om jag tvekade.
 
 
 
 
 
 

Att hjälpa andra

Att få dela med sig av sina erfarenheter till andra är en fin sak.
Även om jag har varit med om något jobbigt.
Jag har fått förhållningssätt och metoder som har fungerat för mig.
Det kan även hjälpa andra.
 
Vi lever i ett tufft klimat både på jobbet och privat.
Denna ständiga stress och oro.
Barn som bråkar, vänner som mår dåligt och hårda krav.
Oavsett om kraven är ens egna är de ibland tuffa att möta.
 
Jag ställer skyhöga krav på mig själv och verkar tro att jag är "superwoman".
Hinner allt, ställer alltid upp och får inte ha känslor.
Får trampas på och är lägst i näringskedjan.
 
Kanske inte så konstigt att man hamnar fel.
Men om man kommit en bit på vägen kan det vara guld värt att berätta om det.
Det kan hjälpa någon annan.
 
Jag har lärt mig mycket av att vara sjuk och även om det stundtals var för jävligt föredrar jag den människa jag är i dag. Ser mer till hur jag egentligen mår, vilar när jag är trött, gör saker jag mår bra av och oroar mig inte för allt.
Det kan låta som att jag tar livet med en klackspark och kanske är det just det man borde göra.
Leva i nuet och göra saker som är roliga.
Städa bort tidstjuvar och lägga energin på sånt som är viktigt.
I alla fall har detta hjälpt mig.
 
Jag är lugnare och vet vad jag vill.
Även om vägen dit är oändligt lång i vissa fall. Men jag har en förhoppning att ändå nå dit.
Att höra andra berätta att de mår dåligt gör mig ledsen.
Jag vill inte att någon ska få uppleva det jag har gjort.
 
Trots det hoppas jag att jag kan dela med mig av mina erfarenheter.
Ibland önskar jag att jag hade lyssnat mer på mina nära och kära när de sa till mig att ta det lugnt.
Då hade jag sluppit en del lidande men allt har sin mening.
Att komma ut på andra sidan starkare och piggare är den största vinsten.
 
Det känns som att jag äntligen kan leva igen.
Även om jag inte riktigt är där jag vill i livet.
 
Till alla som kämpar
Var rädda om er.
Ingen tackar er när er ork är slut.